En liten nos stack fram genom dörrspringan på hundpensionatet och efter ett litet buffande på dörren ut till mig brast det ut i glädje-tokskutt i flera minuter. Aldrig förr har jag sett lilla korven så glad som när jag efter fyra dagar borta skulle hämta hem henne. Åh vilket lyckorus att se!
Tyvärr var inte Nicke med då han jobbade vilket Wilma inte var sen med att märka. Hon sprang runt som en tok och letade efter honom. Hon hoppade upp vid sidan av alla bilar som stod parkerade för att se om hennes lilla dog-dad var i någon av dem.
Den korta bilfärden hem ska vi inte ens tala om. Crazy dog var ÖVERALLT i bilen. Där fram, där bak, i mitt knä, slickandes i ansiktet, tillbaks bak, fram igen, sidan, bak, sidan fram skutt skutt skutt osv. Det var som att skjutsa runt på ett vilt djungeldjur!
När hon såg att vi var på väg upp för våran uppfart fick hon nästa glädjefnatt. Då vet man att hon trivs hos oss och tur är väl det! ;)
Väl hemma fortsatte hon att leta efter Nicke som en galning. Överallt på tomten och sedan i varendaste liten vrå inomhus. De dryga två timmar jag hade kvar att umgås med henne innan jag skulle åka till jobbet gick åt till att bara ligga i sängen och gosa och lugna ner henne lite. Och vilket gos! THE gos!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar