Sams första påsk

Sams första påsk blev nog bra, men kanske inte lika bra för mamman och pappan i huset. Pappan hade tagit ledigt på skärtorsdagen och det var i stort sett fullt planerade dagar hela ledigheten men riktigt så blev det ju inte. Mamman i huset insjuknade nämligen i en riktig dunderförkylning på torsdagen så att pappan fick spendera flera dagar med att ta hand om lillnissen själv. Det är typiskt det där att en förkylning alltid ska blomma ut när det minst passar. Kusinen i Norge kom på en snabbvisit med sin familj för att hälsa på Sam på torsdagen och jag försökte att andas minimalt. :)

Nåväl, till lördagen var jag i alla fall lite bättre och vi tog emot besök i form av våra mammor och Sams kusiner med familj efter lite ompusslande av dag. Det gick bra även om jag egentligen hade noll ork och även om vi inte hade tagit fram ett uns av vårt påskpynt. Lite tråkigt att vädret skulle bli så jäkla kasst bara men det är väl lite typiskt även det! Får hoppas att mina nyplanterade blommor klarade påsken och allt annat som kommit upp i trädgården såklart. Och tråkigt nog så blev N sjuk ett par av helgen sista dagar när jag väl började bli lite bättre så det blev liksom inget av den här påsken alls. Jag hade sett fram emot ledigt för hela familjen så mycket, men men.

Vi får väl hoppas på att Sam får en riktig superpåsk nästa år, då är han ju lite mer med i matchen. Sam är nog nöjd ändå och fick så fina presenter i påskäggen, allt från kläder till leksaker och pengar/presentkort.

Ns påskägg från mig. Tyckte han behövde
lite barnsligt godis för att behålla barna-
sinnet lite.

Bara så jätterolig bild jag såg på Facebook

Minfulness

Vi i vår babygrupp på öf blev erbjudna ett par träffar med en samtalspedagog/terapeut på vc i Söderköping för att lära oss lite om grunderna i mindfulness och denna förmiddag var jag iväg på vår första träff. Jag hade inte fattat att det var individuella samtal men det var kanske lite skönt när vi väl satte igång eftersom det lätt tenderar att bli en smula privat när man väl börjar prata om varför man är som man är.

Idag blev mest en utvärdering om min aktuella status med frågor om hur mycket jag tex oroar mig för framtiden i dagsläget eller hur mycket jag känner mig nöjd över mitt liv osv. Sen ska man gå in på en hemsida och ladda ner ljudfiler med övningar som man ska göra.

Sam höll sig tack och lov lugn under mötet och satt mest och kollade på vad det var för en konstig tant som satt och pratade med hans mamma. Han tyckte det började bli tröttsamt mot slutet eftersom han hellre ville sova så det var någon som somnade som en stock i bilen på vägen hem och fortfarande sover i babyskyddet ett par timmar senare nu. Det blir väl gärna så när man bestämmer sig för att vakna kl 3 på natten och gapa och skrika (det hör inte till vanligheten nu för tiden kan jag säga).

Nästa träff är om två veckor och förhoppningen är att jag har hunnit/orkat göra dessa övningar varje dag fram tills dess. Ska bli väldigt spännande att se om detta kan hjälpa en stressad, trött småbarnsmorsa att tänka lite mer positivt, leva lite mer i nuet och att hitta verktyg till att kunna få bort tanker/oro över sånt man ändå inte kan kontrollera! :)

En av alla tusen tankar som bubblar runt i
hjärnan: måste nån gång ta tag i att slipa
parketten!!!