Jag har det senaste året uppmärksammat användandet av ordet "en" istället för "man" i en mening som "En kan tycka att han borde förstå" istället för "Man kan tycka att han borde förstå". Vad i hela jävla helvete är grejen med det helt plötsligt???? Jag har till och med hört hur folk på riktigt har börjat att använda ordet "en". Jag läser på nätet att det handlar om kampen om jämlikhet. Jag fattar grejen, men när man väljer att säga "en" så låter det så förbannat åt helvetes jävla bondigt!!!! "Neeeej om en skulle ta och gå och glaaaneee lite i affäääääreraaaa då". Men ja ja, vill ni låta som bondiga östgötar så gärna för mig, det är ju trots allt det vi är, men varför måste hela Sverige låta så? Kunde man inte tagit nåt annat ord i så fall? Ska vi använda hen kan vi väl lika gärna skapa ett till könsneutralt ord? Eller?
Jag har inget som helst problem med att använda ordet hen, har till och med skrivit det i en journal för att en läkare dikterade så, det kommer bara kanske inte naturligt ur min egen mun än. Tycker att anti-hen-debatten är löjlig, men det här, oj oj oj, det här är något annat! Jag förstår att det är av samma goda syfte, jag bara tycker att det låter så jävla skitfult. Det är så folks gamla släktingar i den håla jag är uppväxt i pratar och jag förknippar det med något gammalt och...ja gammalt och bondigt!
Eftersom det enligt debatt är okej att använda detta så kanske jag inte har så mycket att gnälla på.
En annan sak jag stör ihjäl mig på är min uppväxtorts kära lilla sätta att kapa av ord på. Folk i min ålder, folk som är äldre, ja ALLA skriver och säger "Nu sitter jag på altan" istället för altanen som det faktiskt heter. Ja det finns miljoner andra exempel på sådana ord. Herregud, skärpning folk! :D
Så, nu är ord-hitler klar för dagen! Jag lovar att jag har massa trevligt och härligt att blogga om också, jag bara orkar inte riktigt välja bilder till inlägg, men den dagen kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar