läshörna

Jag har ju skapat mig en liten läshörna, ett ställe där man kan få lugn och ro och sitta och läsa böckerna vi ska läsa till bokcirkeln. Denna läshörna består av soffan i rummet bredvid vårt sovrum. Det är lugnt, skönt, man hör inget ljud från undervåningen och det är bra ljus i rummet. MEN det slår liksom aldrig fel. Varenda gång jag laddar upp med bok, dricka, nån chokladbit, tänder lampan och burrar ner mig så kommer Alfons in och ska uträtta nummer två i kattlådan som tyvärr står i samma rum! Alltså vi snackar VARJE gång, lite som att han tycker om att sällskapsbajsa! Ahhhh så sitter man och ska försöka ha det trevligt i odören han precis skapat! Fy fasen alltså!

Och ni kanske tycker att det låter äckligt att ha kattlåda i ett rum, det tycker jag också. Vi har resonerat såhär: vårt hus består av hall, toa, kök, matsal och vardagsrum på undervåningen. På övervåningen finns en hall, vårt sovrum, en klädkammare och ett extra sovrum där min "läshörna" och mitt sminkbord står, med andra ord ett rum där folk kan sova över men som vi själva inte vistas så mycket i.

Jag bor ihop med en man som VÄGRAR att ha kattlåda på vår toa sedan vi renoverade den, och jag vägrar att ha kattlådan någon annanstans där man är mer ofta än i det extra sovrummet som vi knappt är i. En till kattlåda är placerad i hallen utanför detta sovrum på övervåningen och en tredje ute på den inglasade balkongen vi har. Det är inte ultimat, men vi hittar verkligen ingen bättre lösning! Vi tänker att det är bättre att undervåningen är fri från kattsand och lukt eftersom man oftast bara har besökare på undervåningen också.
Aja...finns väl värre problem att ha i sitt liv än detta tänker jag! ;)