så satans pinsamt och smärtsamt!

Igår slutade vi kl 14 i skolan, tänkte därför prova en ny promenadrutt med Wilmis, nämligen rakt över E22 och längs med cykelvägen för att prova nya gångtunneln vid Mariehov. Precis när jag och W hade kutat över E22 så hann jag bara ta ett första kliv ner i diket mellan vägen och cykelvägen innan jag märkte att jag snabbt sjönk ner cirka en meter ner i snötäcket. Av en ren reflex tog ju både jag och W flera kliv. Hon som har lite annan kropp än jag kunde ju dundra på, men jag som har lite längd flög ju iväg utav bara helvete!!!

Det hela slutade med att jag landade på handflator och knän och gled-flög parallellt över cykelvägen nån meter och slog upp stora hål i vantarna och i mina nya fina träningsbyxor. DESSUTOM körde det SÅKLART förbi massor trafik som såg mitt flygfall! Så jääääävla pinsamt!!! Inte nog med det så körde ju även en bil in till vårt område och stannade vid allas våra postlådor och såg det hela! Stannade nån för att kolla så att jag inte halvt slog ihjäl mig? Nej nej nej, och tur var väl det för skammen var total!
Efter att jag hade borstat av mig och kravlat upp och kommit över den värsta skammen kunde vi knata vidare. Det var ju trots allt en trevlig lite promenadsträcka.

Ledsen blev jag ju såklart som fattig student (som avverkar träningsbyxor på löpande band) så min söta rara sambo ville göra mig glad och betala ett par nya byxor åt mig som tröst.
Över blodiga knän sitter det nu för små plåster (man tager vad man haver) och skaver och svider minsta lilla steg jag tar eftersom jag bara har tighta jeans som strävar emot. Jaaa aldrig mer ska jag kuta rakt över vägen så länge det är snö kvar i diket iaf! Lesson learned!

Har fått SÅÅÅÅ nog av denna vinter!

Nytt snötak! :)