lördag 8 februari 2014

det här med att blogga

Folk ifrågasätter ibland livet på sociala medier ganska kraftigt. Vissa förstår absolut inte hur man kan fläka ut sitt liv i text eller bilder på t.ex bloggar, Instagram, Facebook osv. Jag kan till viss del hålla med och till viss del inte. Jag lägger t.ex inte ut vad som helst på Facebook eftersom jag har kvar ganska mycket löst folk där.
I min blogg har jag försökt att anpassa så att det inte blir för personligt eftersom jag såklart förstår att folk som jag t.o.m inte vill ska läsa ändå läser här. Men jag tänker lite att what´s the big deal egentligen? Jag bloggar kanske om högst 10% av vad som händer i mitt liv och om alla tankar jag har, så hur stor skada gör det egentligen? Det lilla jag bloggar om är mest ytliga saker och tankar. Sen att det finns 90% av massor annat i mitt liv tycker jag är en ganska stor procentenhet som inte får något som helst utrymme i sociala medier.

På Instagram är jag ganska aktiv men där har jag ju trots allt valt vilka som får se mina bilder, därför känns det som ett väldigt kontrollerat forum. Och inte ens där fläker jag ut mer än kanske 10% av vad som pågår i mitt liv, alltså är jag fortfarande även där nere på låga procentenheter.

Jag önskar att jag kunde blogga om mycket mycket mer av det som rör sig i mitt huvud, men jag kan tycka att det blir lite för stort personligt intrång för resten av världen om de fick reda på vissa av dessa saker. Dock har jag lite svårt att förstå folk som har något slags behov av att redovisa hela sina dagar, eller som jag brukar säga, folk som "pratar" med Facebook. Typ "idag har jag och mitt barn ätit blabla till frukost, sen ska vi bada och sen ska vi till ÖF och där hände blabla och sen åt vi blabla till middag o.s.v o.s.v". Och sedan kommer dessa nästan identiska dagars upplägg upp på min feed nästan dagligen. Jag tycker att det är jätteobehagligt och sorgligt att människor gör så. Jag förstår att det är en speciell typ av människa som gör såhär, och förmodligen en väldigt ensam typ av människa där Facebook verkligen kanske är deras enda sanna vän. Ja men alla är vi olika så jag kan inte säga att de har fel och jag har rätt. Jag är bara förbannat trött på alla dessa meningslösa inlägg från sånna människor. Ska man behöva blocka folk och ta bort "vänner" bara för att dom är så jävligt tråkiga? Mina egna blogginlägg har nog dragit lite åt det hållet, men här känner jag ändå att man kan välja om man vill läsa eller inte. Jag trycker inte upp det i långa inlägg så att folk på Facebook måste få upp det dagligen i deras feed. Are you with me or not?

En bild som absolut inte har något med inlägget att göra. Ville bara visa det
snyggaste vykortet ever som jag köpt på vår senaste Turkietresa för att bryta
av med nåt lite glatt! ;)

Inga kommentarer: