Detta har fått en ny början! Det började en dag härom veckan då jag märkte att N hade satt fast en klädnypa bak på min tröja efter att han "kramat" mig. Detta hände två gånger på en kväll. Självklart hämnades jag och sen var det fullt krig oss emellan om vart den här klädnypan satt. Den hittades på hundbajspåseförpackningen, på tandborsten, på Ns badmintonracket, på min padsförpackning osv. Dock fick detta krig ett mycket pinsamt slut! En dag i helgen när vi skulle åka iväg och fixa nåt ärende märkte jag hur klädnypan låg mellan bildörren och bilstolen, ni vet det där trånga utrymmet där man absolut inte vill tappa ned saker!
Då trillade poletten ned på mig! I vårat krig så hade jag helt plötslig på en hel dag inte lyckats att hitta klädnypan, jag var alltså helt säker på att N hade gett upp kriget (något inom mig sa dock att han hade satt den på något jäkligt klurigt ställe). N hade INTE gett upp kriget med andra ord, klädnypan hade suttit bak på min jacka i flera dagar och jag hade förmodligen gått med en klädnypa bak på jackan både till skolan och till affären och till träningen, för gud vet när den hade råkat ramla av jackan och landat i bilen.
Ja nu förstår ju ni att kriget inte var så kul längre, jag dog pinsamhetsdöden medan jag skrattade lite smått hysteriskt åt århundradets rip-off från N sida! Maria Montazami nämnde i något program på tv för lite sedan att hon och hennes man höll lågan vid liv genom att försöka lura varandra så ofta de kan. Kanske ligger det något i det för detta krig har lett till en hel del garv! ;)
 |
| Två riktiga lurskitar! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar