fredag 13 juli 2012

fredag den 13:e den 12:e

Ja jag vet att det är den så kallade otursdagen idag, men jag är ganska övertygad om att jag hade min otursdag igår. Helvetet började med att jag var nervös och orolig över att orka med dagen som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Jag och Terese skulle till House of Pain och jag hade lovat att hämta upp henne innan. När jag väl sitter och sminkar mig hemma ser jag ut över E22an att det är kö IN mot Norrköping långt bort förbi Tallbacken och så långt ögat når från fönstret på övervåningen. Aldrig förr har vi väl sett att det är kö till Norrköping. Kö till Söderköping är ingen ovanlighet med tanke på att det är en väg till skärgården och att det är broöppning flera gånger om dagen. 
Det var ju hur som helst bara att glömma att hinna hämta henne i tid. När jag väl var redo att åka hade kön skingrats och jag var nöjd och trodde att jag iaf hade en chans att komma i tid. No no no, bara några hundra meter efter Tingstadkorset var det tvärtstopp. Ingen sikt så långt ögat nådde på vad problemet var. Jag skulle alltså komma försent! Väl framåt insåg jag att det var en traktor som klippte all vass och annat ogräs som växer vid sidan av vägen och det hela gick väl ungefär i 5 km/h. Det är väl en jävla tid att göra en sån sak kl 13.30 på dagen va! Väl förbi denna traktor kommer nästa rikspucko i trafiken. En jävla flashAudi framför mig bestämmer sig mitt i city ,när jag med andra ord är sååå näääära min parkering, för att utan några som helst förvarningar eller signaler att stanna i inte mindre än tre (!!) fyrvägskorningar, mitt i trafiken så att INGEN bil kommer förbi från nåt håll, för att stanna folk på gatan och be om vägbeskrivning. Ja där tog ju mitt tålamod slut. Jag lider av fruktansvärt road rage när jag tycker att folk beter sig illa i trafiken. Och när man kör i city var och varannan dag är detta något man får smaka på allt för ofta.
Och väl framme på min p-plats hade jag ju då lyckats att samla på mig det allra allra sämsta humöret. Knallade kvick bort till Skvallertorget och in på HoP och märker att Terese inte ens fått börja tatuera sig fastän jag var en halvtimme sen. 
Ja väl där gick ju allt bra och en söt hund har dom med. Fick upp ögonen för en för mig främmande tatueringsartist i en bok där som jag tror att jag kommer att bygga alla mina framtida tatueringar efter. Win win! Och det är ju som ni alla vet så att när man väl ser att nån har en ny tatuering eller följer med till en studio så smittar det ju som pesten, så ja, det blir nog att boka en tid för min egen del snart.


Nämde jag att det spöregnade också?
En olycka kommer ju sällan ensam...
The shop dog Frankie. Sååå söt och tokig!
Här ser ni Terese i bakgrunden med
benet i vädret.
Oh well hellooooo there!!!
Sugen sugen sugen!!!

Inga kommentarer: