Idag är det ingen rolig dag. Jag känner mig stressad fast jag inte behöver vara det egentligen, men jag är det! Igår tog jag mig ett litet shoppingvarv på ca 2 timmar och blev ju såklart helt slut av det. Efter det kom N hem och skulle få ut mig i trädgården direkt! Fem minuter hann jag kanske att sätta mig ner emellan. Han har fått nån mani att så fort han kommer hem från jobbet så måste vi jobba med nåt hemma. Helst nåt tunt, krävande och superjobbigt så att man blir helt slut så man sover gott på kvällen enligt honom, men han har inte riktigt med i beräkningen att jag inte har samma 7-16jobb som han. Med tanke på det jag gått igenom de senaste åren så är min kropp inte riktigt återhämtad än. Jag blir trött väldigt fort och jag blir absolut psykiskt trött väldigt fort. Detta visar sig ganska fort på mitt jobb men även privat av en sån sak som en shoppingtur på ett par timmar. Jag blir verkligen totalt slut av alla intryck. Varför vet jag inte, och om det kommer bli bättre i framtiden eller inte det vet jag inte heller. Allt jag vet är att jag hoppas att det blir bättre snart.
Idag har jag lovat att följa med en vän som ska tatuera sig. Detta ska ske ett par timmar innan jag börjar jobba mitt eftermiddags/kvällspass och i flera dagar har jag haft ångest över detta. Att inte få ta det lugnt innan ett jobbpass som jag känner att jag mycket väl behöver idag. Det är aslöjligt jag vet! Jag tycker till och med att det ska bli kul och spännande att följa med till studion som dessutom är jättenära jobbet. Det ångesten kommer av är att jag får dåligt samvete att jag inte orkar göra något innan detta. Dessutom får jag lite ångest över att N inte riktigt förstår och säkert i smyg bara tror att jag är lat. Lathet är inte det det handlar om, inte alls, för när det väl gäller är jag inte lat. Det är bara att det är så svårt att kunna samla ihop energi till saker.
|
En liten kompis utan några som helst stressiga bekymmer! |