På Jula hade vi bestämt att vi skulle leta upp ett par arbetsbyxor till mig. Tänkte att det borde gå finfint för N ser ju så tuff ut i sina, så i mitt huvud skulle jag ju se übertuff ut i ett par.
Jag provade ungefär fem par olika byxor. C, D och dammodeller. Jag höll på att bryta ihop i den klaustrofobiska lilla provhytten butiken hade. Dessutom var det världens jävla kö med massa äckelpäckelfolk utanför som antagligen stirrade rakt på mina ben och undrade vad fan jag höll på med. En riktig sån paniksituation där mitt psyke inte pallade med. Jag blev helt vansinnig och spottade och fräste som en arg katt. N försökte slänga in mer byxor men efter att jag hade skrikit som en tjurig unge att jag minsann inte tänkte köpa några jävla byxor på Jula så gav även hann upp. Problem? Cameltoe gånger 200 vilket näst intill delade mitt kön till ett helt nytt kön. Kanske är det det som är hen? OCH alla byxor satt långt upp över naveln vilket gjorde fruktansvärt ont.
-Amen du får ju dra ner byxorna till midjan, det gör jag jämt, sa N hela tiden. Ja jo tjena, som om det ens gick! Helvetesbyxor är vad dom borde heta!
MEN..när vi kom hem hade N ett par gamla byxor han haft när han vägde några kilo mindre. Med lite skärp och lite uppvik här och där och lite fix och även en liten omställning av min egen självbild tyckte jag att de blev perfekta (förutom att de inte hade blivit tvättade på ca 300 år). Äntligen såg jag sådär tuff ut som jag hade tänkt mig och vi kunde ha en ordentlig trädgårdsdag.
Vi har röjt något groteskt och eldat en hel jävla majbrasa känns det som. Och det värsta av allt är att man ser knappt att något har blivit gjort än. Eller det kanske är man själv som är lite hemmablind så. Ja vi var helt enkelt förtjänta av Yamyampizza på kvällen ;)
 |
| Min nya tuffa stil ;) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar