Jag bestämde mig på eftermiddagen för att ge mig iväg till Blomsterlandet och Plantagen lite snabbt , som för övrigt ligger alldeles i närheten av där vi bor, för att köpa lite fina vårblommor att sätta på balkongen.
Hur kunde jag tro att jag skulle få åka iväg i max 45 min och göra detta ärende när dagen hittils hade gått så bra?
Ja iväg åkte jag och blommor det fick jag tag på, men vad jag inte hade räknat med att få tag på när jag kom hem var ett par söndertuggande, fullkomligen sneda, rispade och trasiga glasögon liggandes på vardagsrumsmattan. Och inte vilka glasögon som helst, utan mina älskade Ben Shermanglasögon såklart!
Nu är det ju ganska svårt att vara arg på någon som sitter och tittar på en med dessa sad sad puppy eyes, men jag måste erkänna att det började att koka lite inombords. På samma gång kände jag att det kunde ha varit värre. Det kunde ha varit något betydligt dyrare som rök, eller något som inte går att ersätta.
Nu är det ju så att jag skulle behöva uppdatera glasögon till ett par lite starkare, men jag hade väl på samma gång inte tänk att jag skulle behöva göra det än på ett tag. Och visst, visserligen har jag ett par glasögon till, men ändå!
Första gången hittils jag tänkt fula ord om Wilma sen vi fick henne. Heheheh....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar